Många av sommargästerna, som kom till Lysekil under badortens tidigare skeden, ägnade sig inte enbart åt bad, vila och rekreation. De lade också ner ett stort arbete för att tillsammans med intresserade lysekilsbor verka för stadens och dess omgivningars förskönande. Så börjar Göthe Grusell historien om Carl Curman och Lysekils Vänner.
Carl Curman tog initiativ i augusti 1884 att bilda en förening, som skulle verka inom ett större område än där Badsällskapets huvudinriktning förekom. Planerna mognade och Föreningen Lysekils Vänner bildades den 27 augusti 1885, då bland annat stadgar antogs.
Vägbygge kostade 15 öre per fot
På förslag av professor Carl Curman beslöt föreningen anlägga smala promenadvägar mellan badhuset och kyrkan som då var belägen på den gamla kyrkogården samt en väg som skulle sammanbinda väganläggning till Stångehuvud. Curman hade räknat på kostnaderna av dessa vägar och erfarit att desamma icke skulle behöva kosta mer än 15 öre per längdfot.
Av övriga händelser samma år kan nämnas att jägmästare Lindholm på Hunneberg överlämnade mellan 500 och 1000 bergsplantor och jägmästare Gyberg skänkte skogplantor av olika slag. Badsällskapet överlämnade 1.900 kronor som utgjorde behållningen från Marknadsfesten till förmån för Lysekils Vänner".
Utsiktstorn byggdes på Flaggberget
År 1888 väckte Carl Curman ett förslag att låta uppföra ett utsiktstorn, eller belvedere som han också kallade det, på Flaggberget och att redan befintliga gångvägar i närmaste området skulle dragas upp till tornet. Förslaget väckte ett oerhört intfesse men av ekonomiska skäl fick byggnadsplanen anstå ett par år. Uppförandet skedde troligen 1890 mot en kostnad av 1.375 kronor. Beloppet kunde delvis täckas genom att kommunalstämman anslog 600 kronor för att ett vaktrum skulle få byggas i tornet.
Färja till Släggö 1893
Från Badsällskapet överlämnades år 1891 543 kronor varvid dock uttalades en önskan om att ett förslag om förbindelse med Släggön kunde gå i verställighet före 1892 års badsäsong. Släggön hade då kommit i förgrunden för föreningens arbeten och man anlade promenadstigar och trappgångar på ön, vilka fortfarande är befintliga. År 1893 blev en färja färdig till Släggön. Det var en wiredriven pråm som drogs med handvev. Färjavgiften var 5 öre och överskottet första sommaren var 100 kronor. Under vackra sommardagar hände det att badortsorkestern under stor publikanslutning bjöd på vacker musik på Släggö.
Under 1893 tillkom många
nya promenadvägar bland annat från Färgarns damm till havet"
varmed tydligen menas vägen till Långevik. En väg från
Gallebergs udde till Hästevik tillkom. Man anskaffade flaggstänger
och flaggor, ytterligare parksoffor placerades ut på olika områden
i samhället, turistkartor upprättades av J. Hjelmgren och trycktes
hos Julius Flodins tryckeri 1898 och anslagstavlor sattes upp på olika
ställen.
Förslag till Museum i Lysekil
Redan 1896 hade tankar uppkommit att Föreningen Lysekils Vänner borde upprätta ett museum, som förutom rikhaltig samling av vyer och stereokoptiska bilder av Bohuslän och dess kuster, även skulle omfatta bibliotek med arbeten över Bohusläns skönlitterära arbeten, planschverk, tidskrifter etc., en åskådlig framställning av sten och fiskindustri, turistbyrå med detaljerade beskrivningar över Lysekil. Förslaget lades till handlingarna, men frågan togs upp några år senare.
Samma år beslöts anlägga en lawntennisbana på Badhusbolagets område, ovanför Torneviken, och den finns fortvarande kvar.
Frågan om bildandet av en fornminnesförening tog efter år 1905 att fastare form. Som en grundfond härför anslog föreningen 200 kronor i syfte att befrämja fiskeriintendenten von Yhléns förslag om anskaffande av ett fiskerimuseum av äldre sjöbodar till Lysekil. En fiskarstuga inköptes och placerades i Torneviksområdet, liksom en gammal sjöbod.
År 1907 får betraktas som genombrottsåret för bildandet av Lysekils Vänners fornminnesförening. Denna förening utgör grund för det år 1915 bildade fornminnessällskapet Vikarvet.
Några anteckningar över föreningens verksamhet efter 1914 föreligger inte, men först 1932 framkommer anteckningar om att arbeten genom Lysekils Vänner utförts arbeten i Torneviken och Stångehuvud. År 1943 tog Alfred Bovik initiativ till fortsatt verksamhet och föreningen utförde många arbeten. Bl. a. nya trappanläggningar vid Stångehuvud, räcken vid promenadvägar, förstärkning och målning av utsiktstornet, anläggande av badtrappor mm.
Föreningen återuppstår
Föreningen låg i marvatten ända fram till 1999 och har idag ca 390 medlemmar. Styrelsen för år 2011 är Alf Havstam (ordförande), Bo Englund (sekreterare), Bengt-Göran Gunnarsson (skattmästare), Leif Andersson, Ove Fransson, Göran Winge och Annika Tischka (ledamöter). Revisorer Karin Mattsson och Ingrid Ekvall-Olofsson.
Utdrag (§§ 1-3) från "Stadgar för Lysekils Vänner." (Antagna 12 april 2008)
§ 1. Föreningens uppgift är att i samförstånd
med kommunens myndigheter och intresserade föreningar eller personer
verka för Lysekils förskönande samt för kommunens innevånares
och dess gästers trivsel.
Sin uppgift skall föreningen söka fylla genom att anordna och
väcka intresse för planteringar av olika slag, genom att understödja
berättigade krav på att skydda kommunens natur samt genom lämpliga
praktiska anordningar av den art, att traktens tillgångar av naturskönhet
göres mer tillgängliga eller bättre kunna utnyttjas.
§ 2. Medlem är varje för dessa uppgifter intresserad person, som till föreningen erlägger en årlig medlemsavgift, som fastställes på årsmöte, eller en avgift en gång för alla av minst tjugo gånger årsavgiften. Det är också tillåtet att erlägga en frivillig avgift utöver den stadgade. Medlemsavgiften är 100 kr/person/år, för familj 300 kr från år 2011 (vänligen uppge namnen).
§ 3. Med undantag för de ärenden, som enligt dessa stadgar skall avgöras av föreningen, utövas dess verksamhet genom en styrelse av minst fem (5) personer. Styrelsen skall utgöras av ordföranden, sekreterare, skattmästare och minst två ledamöter. Ordföranden väljes för ett år, övriga ledamöter för två år, dock väljes två övriga ledamöter för ett år (första året). För beslutsamhet skall minst tre (3) styrelsemedlemmar vara närvarande.
Verksamhetsberättelser